PocketDream

Mitt andra hem

Publicerad 2014-05-20 22:24:00 i

När jag första dagen på min nya arbetsplats klev in genom dörren insåg jag att det inte bara var att sätta sig ner och sy. Det var tomt i lokalen, smutsigt och ödsligt. Det enda som fanns var en disk med en dator och en telefon, några tomma klädstänger och ett ruffigt, hemsnickrat arbetsbord. Över hela lokalen låg tjocka hinnor av damm, fönstren var flammiga av vinterns framfart. Det enda härliga var ljuset som flödade in genom åtta fönster.

Jag ägnade den första veckan åt att städa och sitta i telefon och beställa in maskiner, trådar, sybehör och alla tusen små redskap som behövs i ett skrädderi. Jag fick också hjälp av både eletriker och snickare för att fixa i ordning lokalen. Det var ett digert arbete innan jag ens kunde ta itu med sömnadsarbetet som börjat hopa sig i stora högar.

Nu har ett år gått och jag börjar känna mig ganska hemma i mitt andra hem. Alla maskiner och redskap är på plats, jag har fått hyllor, verktygstavlor och lampor uppskruvade. Snickaren har lagt en skitsnygg svart plastmatta på det stora bordet, älskar den! Har sytt gardiner och draperier. Och tagit med mig överblivna tavlor och växter hemifrån och fyllt ut alla tomma ytor. Just nu är det vårrusning och fullt liv här i ateljen.

Kommentarer (0)

Rosmarin

Publicerad 2014-05-18 18:32:58 i

Den här krukan med rosmarin har jag klippt ner idag och hackat ner i ett bröd. Efter ett brödrecept som verkligen hade en oemotståndlig påverkan på mig, aldrig har jag varit så sugen på att testa något som det här? (Eller, i ärlighetens namn blir jag nästan alltid begeistrad av nya recept/ metoder och bara måste testa själv.) Hur det blir återstår att se. Degen ska nämligen jäsa i 18 timmar...

Kommentarer (0)

Tyg

Publicerad 2014-05-18 18:19:00 i

Har varit och botaniserat på Stoff och Stil för andra eller tredje helgen i rad och kom hem igår med den här bomullsstinna bunten, som ska tvättas och krympas först, sedan får vi se vad jag hittar på. Mest ser jag fram emot att få klippa i det blå tyget. Blått som en augustihimmel är det. Magiskt.

Kommentarer (0)

Ljuvligheters ljuvligheter...

Publicerad 2014-05-15 09:50:54 i

... och så vidare

Kommentarer (0)

Flöjtgatans bibliotek

Publicerad 2014-05-08 13:23:57 i

I helgen fick jag en drös pocketböcker av svärmor. Hon brukar alltid sticka åt mig någon titel när vi hälsar på henne, men nu fick jag en hel hög. Så när jag kom hem igen radade jag upp de nya böckerna i vår trappuppgång. Tillsammans med några pocketar som jag rensat ut från min egen bokhylla. 22:ans bibliotek! Komplett med några pelargoner.

Kommentarer (0)

Fuskblockning

Publicerad 2014-05-04 10:19:55 i

Att blocka nåt man stickat är en plågsamt tålamodsprövande process. Inte nog med att jag ägnat många timmar åt att sticka den här sjalen i baby wool, ska jag behöva stå ut med att blocka den i flera dygn? Never. Så här ser det alltså ut när jag blockar. 10 minuters press på vakuumbordet och sedan är det klart.

Kommentarer (0)

nya tider, nytt företag?

Publicerad 2014-05-02 07:55:00 i

Varje gång jag pratat med en egenföretagare om just egenföretagande, har jag fått höra: "Starta inte eget, Linda. Det är ett sånt helvetes slit. Jobb dygnet runt och sedan får man knappt nåt för det."

Men nu är jag alltså där, vid vägvalet. Valet står mellan att fortsätta harva på i samma trista spår och en chans att få bestämma över mitt eget arbetsliv.Vågar jag? Tacka nej till en trygg inkomst, tacka ja till en oviss framtid.

Äh va fan, jag chansar.

Kommentarer (0)

senvinterns små glädjeämnen

Publicerad 2014-01-26 22:12:38 i

Sommaren 2013 känns som en väldigt avlägsen dröm. Upplevde jag den ens? Men när jag bläddrar igenom bilderna vet jag att jag var där. Sol och värme dagarna i ända, ändlösa bad i halländska vatten och mil efter mil på dammiga landsvägar. Jag bläddrar bland bilderna och lyssnar på soundtracket för denna ljuva sommar, M.A.M.As Thank god for sending demons. Och pressar mig ännu ett glas blodapelsin, denna senvinters tröst.

Kommentarer (0)

23 barn!

Publicerad 2013-12-04 09:00:55 i

Jag kan verkligen rekommendera radions julkalender i år, den är så himla kul! Handlar om vardagen i en familj med 23 barn. Kanske extra kul för en barnfri 36-åring, som slipper deala med stressen av att hantera 23 barn, eller färre. Smidigt format också, 7-minuters avsnitt som piggar upp en på morgonen, eller när man nu väljer att lyssna.

Kommentarer (0)

Tankens kraft

Publicerad 2013-11-29 06:56:27 i

Sedan min senaste flytt förra hösten har jag haft svårt att förhålla mig till grannen ovanpå. Speed-elefanten är väl den benämning som passar bäst på den som bor i våningen ovanför, och har orsakat många surer miner och svarta tankar hos mig. Men nu är det slut med det! För kl 06.19 i morse framför badrumsspegeln kom nämligen snilleblixten. Det är naurligtvis Edvard Blom som bor däruppe! Han är oerhört tjock, han har oerhört bråttom till sin nästa måltid och studsar oerhört energiskt nerför trapporna. Vilken härlig tanke! Jag gillar Edvard Blom! Så får det bli.

Kommentarer (0)

Lax Divine

Publicerad 2013-10-26 21:27:00 i Recept

Jag är en sådan där konstig typ som älskar att vara ensam och knappt kan få nog av det, därför är det ljuvligt att vara ensam hemma ikväll! Det firade jag med att baka min favoritfisk i ugn.

I en plastpåse blandar jag 1/2 dl grillolja, 2 msk sesamolja, 1/2 tsk mald ingefära, 1 tsk guldsoya, 1 msk fishsauce och lägger ner två portionsbitar ekologisk lax. (Jo, det måste vara eko-lax!) Låt påsen vila i kyl minst 3 H. Häll över allt i en ugnsform, all marinad också, och baka på 200 grader i 20 min. Servera med lite kokt potatis och cremefraiche-stuvad spenat. Divine.

Kommentarer (0)

Nödvändigheten i att arbeta

Publicerad 2013-07-08 09:01:00 i

När jag på midsommaraftons morgon hörde introt till STIL, som idag skulle handla om surfing, så satte jag i mitt huvud 50 miljoner på att jag skulle få höra någon av Beach Boys alla surflåtar, och i så fall vilken av dem. Och medan händerna arbetade så spann tankarna vidare på vad jag skulle göra med dessa 50 miljoner om nu vadet var på riktigt. Naturligtvis fick jag bilder av palmer, gröna hav och en liten villa vid havet för ögonen, och så den hetaste frågan av alla- sluta jobba?

Nej, fy vad långtråkigt! Snarare skulle jag sluta jobba med det som är "lätt", dvs tråkigt och ofta också monotont och tungt för händerna och ryggen, och börja göra sånt som bara är roligt. Sånt som kunderna oftast inte har råd att betala för- sånt som kräver många, många timmars pill och experimenterande, sånt som på riktigt utvecklar mitt yrkeskunnande, sånt som jag blir lycklig av.

Till saken hör att jag är skräddare, och en skräddare är aldrig inaktiv. Även om händerna för tillfället är stilla, så arbetar hjärnan nästan ständigt på olika idéer som jag kan göra verklighet av med alla mina hundratals trådar och tygsnuttar, och förresten hela världens miljoner trådar och tygsnuttar. Att vara skräddare är för mig inget yrke utan ett liv. Det är det roligaste som finns och att bara sluta, det går inte.

Jag är lyckligt lottad för jag får arbeta med mitt största intresse, det gäller inte alla. Men även om man bara jobbar för brödfödan så finns ett behov hos alla människor att sysselsätta sig med nånting. Därför tror jag inte att många automatiskt skulle lägga sig på soffan och slappnar av om de skulle vinna några miljoner. Eller till exempel bli beviljad medborgarlön. Människan söker sammanhang, kunskap och syssla. Om man är frisk alltså, annars kan det ju hända att man gärna lägger sig på soffan. Men då ska man få ligga kvar där, tills man mår bättre.

Så, blev det något Beach Boys spelat i fredagens STIL? Nej. Men de omnämndes. Typiskt P1.

Kommentarer (0)

TWIX! Utan tillsatser!

Publicerad 2013-07-07 22:40:00 i Recept

Min kille är ett kakmonster av rang, nästan i klass med mig. Häromkvällen hade han köpt ett jättepaket av Garants TWIX-kopia. Det dröjde inte länge innan vi båda satt och mumsade i soffan. Jag kollade (min vana trogen) på baksidetexten och vad fick jag se i ingredienslistan? Palmolja! Usch! Och genast vaknade en idé om hembakade twixisar.

Kexbottnen, världens godaste mördeg, hämtad ur Roy Fares bok, trycker jag ut i bakplåtspappersklädd botten i en brödform. Den får stå i kylen en timme innan jag gräddar den på 175 grader i 20 min. Kolan kokas och hälls sedan direkt över kexbottnen och sedan får hela formen kallna ordentligt i kyl över natten. På morgonen smälter jag lite choklad och brer över kolan, och så får det stelna i kyl till kvällen. Till kvällen smälter jag mer choklad, stjälper upp kakan på en bräda och glaserar hela kakan med chokladen. Fazer eller Marabou går bra men inte blockchoklad! (Blockchoklad är en dödssynd.)

Sedan är det bara att skiva upp och tugga i sig! Orkar du, så chokladglasera även sidorna. Då håller sig twixen dessutom lite längre.

Kexbotten- Obs! Räcker till två brödformar!! Stoppa ena deghalvan i frysen om du inte vill göra två formar på en gång.

120 g mjukt smör

180 g mjöl

60 g florsocker

1 äggula

Kolan- blanda i en vid kastrull och koka ca 45 min eller tills temperaturen kommit upp i 110 grader. Smeten ska inte vara lika hård som vid vanligt kola-kok, utan lite, lite lösare.

150 g farinsocker

100 g smör

2,5 dl grädde

Kommentarer (0)

citron och maräng

Publicerad 2013-07-03 23:50:00 i

Jag har bakat sjuka mängder pajer och kakor den senaste veckan. En anledning till det är att jag skulle bidra lite till dessertbordet på en festival i helgen, men det finns fler, mer egoistiska anledningar till bakhetsen också. Hur som helst så har bakningen resulterat i en stor skål med överblivna äggvitor, som jag tog tag i, ikväll. Gjorde en enorm sats italiensk maräng, den stackars köksmaskinen fick stå på högsta hastighet över en timme innan smeten var klar.

Det blev en citron och marängpaj efter underbara Roy Fares recept. Och så mina allra första ugnsbakade maränger! Otroligt att jag inte gjort maränger någon gång förut, men jag har ju inte heller haft så mycket äggvita över. Nu ska jag bara vänta på att marängerna torkat färdigt innan jag får gå och lägga mig. Hoppas det blir innan midnatt.

Kommentarer (0)

New York

Publicerad 2013-05-15 22:14:00 i

Exakt ett år sen idag åkte vi till New York. Jag har aldrig flugit så långt innan och var skitnervös. Kände mig som ett barn på skolresa som skulle åka iväg och sova borta, utan mamma och pappa för första gången. Fantastiskt var det, en vecka inte fri från varken missöden eller äventyr. Vi gick hela dagarna, från tidig morgon till sen kväll, gata upp och gata ner tills fötterna domnade bort och våra hjärtan vällde över, köade i gassande sol i två timmar för att åka turistbåt runt Manhattan, spenderade en halv dag på M.O.M.A och såg alla tavlor och konstverk som man bara sett i böcker innan, vi åkte linbana till det vackra, gröna, tysta Roosevelt Island, fram och tillbaka flera gånger, vi beundrade skyskrapor, takträdgårdar och pampiga butiker med 130kilos vakter utanför, vi var vittnen till ett överraskningsbröllop, vi gick på spelningar, svettades i 30-gradig hetta och skickade långa febriga mejl hem till sverige på nätterna om allt som vi upplevt under ytterligare en dag i NY. Ja. Underbart var det och när vi var på väg hem, så ville jag bara vända. Jag ville inte lämna den stora staden som jag blivit rent förälskad i. Men hem kom vi, och jag slogs av hur tyst och folktomt det var hemma på gatorna i Göteborg.