oktoberbrev
Nu är vackraste tiden på året.. 
Har varit en härlig sommar, även jag inte fick nån "riktig" semester mitt på sommaren med morgondopp i sjön och pocketar i hängmattan på landet. Hade två veckors semester i april och en likadan i september, då jag verkligen bara vilat. Mellan det har jag klämt in fullspäckade veckoslut då jag varit på några festivaler, kört så långt som till skåne *minsann* och gått på dunderbröllop. Och fått mycket kärlek.
På jobbet händer det ovanligt mycket... tillväxt på G och så är det en enorm omsättning på personalen. Jag med mina två år, känner mig som en veteran. Har fått flera nya kollegor, bland andra coola CB som skrattande hittar på nya upptåg varje dag och gör att jag inte saknar de som försvunnit så mycket... längre.
Jag känner mig mer levande nu, mitt på hösten, behöver inte så mycket mer än att få vara ute i den höga luften, den som är så lätt att andas och så kall att det nästan gör ont i lungorna. Skarpare än nånsin strålar solen, högt däruppe på den blåaste himlen. Och jag ser fram emot vartenda litet löv som kommer att byta färg och singla ner mot mig genom luften. Alla små tecken på att en ny tid är på väg; människor som rör sig fortare på gatorna, vantar på händerna när man cyklar till jobbet.
Sommaren är över, men solen glöder ännu.
flytta på dej flodhäst, jag vill ha vatten, jag vill ha vatten!!
Mia och Klara är det roligaste på svt på länge. Hoppas de har vett att släppa det på dvd. Fatta att jag kommer stå först i kön.
------
smakprov 1:
Killen - Vill du smaka på min palsternacka? Nej! Nej förresten, jag tar en annan: My name is Jamie Oliver, can I put my delicious squash in your owen? Hehehe. Hehe.
Tjejen - Men vafaan...
-----
smakprov 2:
Svärdottern - (klipper tånaglarna på svärmor) Men fy... usch.. Viveka, nu fick jag din nagel i munnen! Usch.. *spottar*
Svärmodern - ... Vet du vad som har hänt nu Kristina? Nu har det hänt nåt intressant i det här rummet. Nu är vi släkt, nu är vi familj, för nu kan vi ta varandras tånaglar i munnen, nu har vi kommit varandra nära!
-----
msn duger till mycket...
... men det går över STYR när det droppar in griniga mejl från vissa av de trognare msn-kontakterna med anklagelser om att man är inne alltför sällan. Javisst fan är jag det, om sällan räknas som två-tre gångger i veckan! I pleeed guilty!
Men jag säger som jag sagt många gånger förut - kom och hälsa på mig då! Jag har ju bjudit in dej! Eller så kommer jag skitgärna och hälsar på hos dej. Eller ring... plocka upp luren och ring, betydligt smidigare än att parkera sig framför datorn, sätta på, logga in bara för o säga "hejdej, läget då, haft en bra dag?" Det är väl jättetrevligt om en relation kan utvecklas vidare, att man faktiskt ses IRL, hur skräckinjagande det än kan kännas.
Snälla ring, du är mer än välkommen att göra det. Jag tillbringar oändliga antal timmar på cykel/buss/tåg eller i bil, vad är då mysigare än att byta några ord?
Det är jätteorättvist att anklaga mig för att inte logga in tillräckligt ofta eller att inte ge nåt tillbaka när du ger mig så mycket *förutom dåligt samvete?* och hota med att bort mig från sin msn-lista. Vi är väl ändå vuxna människor?
Massa kramar från Oliven
Men jag säger som jag sagt många gånger förut - kom och hälsa på mig då! Jag har ju bjudit in dej! Eller så kommer jag skitgärna och hälsar på hos dej. Eller ring... plocka upp luren och ring, betydligt smidigare än att parkera sig framför datorn, sätta på, logga in bara för o säga "hejdej, läget då, haft en bra dag?" Det är väl jättetrevligt om en relation kan utvecklas vidare, att man faktiskt ses IRL, hur skräckinjagande det än kan kännas.
Snälla ring, du är mer än välkommen att göra det. Jag tillbringar oändliga antal timmar på cykel/buss/tåg eller i bil, vad är då mysigare än att byta några ord?
Det är jätteorättvist att anklaga mig för att inte logga in tillräckligt ofta eller att inte ge nåt tillbaka när du ger mig så mycket *förutom dåligt samvete?* och hota med att bort mig från sin msn-lista. Vi är väl ändå vuxna människor?
Massa kramar från Oliven
min lördag.
Friheten i att inte ha ett fast arbetsschema, oslagbart ju! Hade planerat att jobba idag, men jag kände mig alldeles för rastlös och orolig. Plus att vädret är så satans vackert. Så jag har varit ute och cyklat hela dagen istället! Handlat lite, var förbi jobbet jättesnabbt för att fylla min hylla i kylen där. Sedan tog jag en omväg förbi biblioteket innan jag fortsatte ut till mina älsklingsklippor vid havet och slog mej ner.
Lånade på uppmaning Patrick Süskinds Parfymen. Inte det allra mest tungsinta jag läst, eller så var det möjligen kringmiljön; oktoberluften, det stilla vattnet, solen som strålade från den blåaste himlen, ljudet från när båtmänniskorna avslutar säsongen, som bet udden av det svartaste i boken. Men en mycket god egenskap som läsningen av Parfymen ger mig - jag glömmer allt annat. På riktigt. Behöver verkligen det just nu, att släppa taget. Så mycket som rör sig i tankarna, är det egentligen något att fundera på? Värdsliga saker, ytliga saker... signaler jag borde kunna tolka men faktiskt inte kan. Frågor jag vill kasta mig på telefonen för att få svar på men - passar det sig verkligen? Borde jag inte egentligen ligga väldigt lågt? Som sagt, otroligt skönt att få en paus i mitt ständiga funderande på mina olika relationer.
En av många bra grejer med att cykla, är att man hinner klura ut teorier, får uppslag till blogginlägg och räkna på saker, exempelvis lyckades jag reda ut med hjärnans miniräknare att jag, när klockan slår 19.43 nästa lördag, fyller 11 000 dagar. Tänd ett ljus för mig!
