PocketDream

Känner för att avsluta 2007 med ett vackert foto...  livliga Regina.

Han är för god, CB.
När han inga biljetter lyckades skaffa mig (pga stulna datorer) till Celtic Christmas i Hagakyrkan, så ordnade han i alla fall ett signerat ex av West of Edens jul-EP.
Så fint. Som tack för det så brände jag ut Aqualungs "Still Life" från 2003 för den hade han inte hört. Det var på tiden.

 

.. nån dom minns de, 50-öres kolorna, som  man kunde köpa i kiosken när man var liten? (Tidigt 90-tal.) De finns fortfarande att köpa och jag gör det ibland. (Men av helt andra skäl än när jag var liten.) Kolan är gulare i färgen nu än då, men pappret ser precis likadant ut.

Timbuktu är den nya onsdagskrönikören för PunktSE. Eller ny för mig i alla fall, jag upptäcker allt nytt så sent, började tex inte lyssna på Smiths förräns jag var 26. Fast frågan är om jag hade haft vett att uppskatta den fantastiska upptäckten lika mycket när jag var 16 som nu. Tvivlar på det.

I alla fall, alltid kul med lite återblickar på 90-talet. Världens snyggaste musikvideo. Kan man vila sig i när nutiden inte riktigt lever upp till ens skyhöga förväntningar.

På tal om julklappar. Böcker måste vara världens smartaste present. Om man tycker om den så varar den hela livet. Och man kan köpa ytterligare en likadan och ge bort till nån. Det är billigt med böcker. De är lätta att slå in. Och inte ens en ful bok är nånsin ful på riktigt.... bara fulsnygg. En fin bok med intressant innehåll däremot är otroligt vacker, den kan betraktas och bläddras i hur ofta som helst.

I år ger jag bort sju böcker i julklapp.

Julklappsutdelning på jobbet.
Jag har varit en snäll flicka i år.
Det är i alla fall vad chefen tycks tro.
Nu ska vi bara se om jag kan hålla mig från att öppna, ända fram till jul.

Söndag kväll med ännu lite mera känsla av julmys i magen!
Hemkommen från en kväll på vidunderliga Tjolöholms slott. Julmiddag med jobbet. Denna kvällen tog jag den guidade halvtimmesturen runt slottet tillsammans med CB (resten av de ärade kollegorna vägrade lämna bordet med all gratissprit). Vi hade fullt upp med att räkna antalet kvalsterägg i de vävda tapeterna och försöka sno med oss någon lämplig souvenir, typ en löst sittande skåpsdörrsknopp.
I bussen på väg hem fick vi en danskurs av något överförfriskade Patrik medan jag sjöng "Alla som inte dansar".

Och så avrundar vi andra advent med ett foto. Vacker vy vid kanalen i Trollhättan lördag kväll...

Vinner inte Amanda ikväll så flyttar jag från Sverige.

Hedersord!

Fan vad skönt det känns idag!
Trots att jag är sjukskriven, inte får fatt på någon sjukgymnast och känner mig allmänt övergiven av alla utom morsan, så är jag skitglad idag! Härligt!! Jag vägrar tro att det är de färgglada pillrena som gjort underverk. Nej nej. Det är såklart dansen! Dans. Vilket skönt klingande ord, dans, dansa, dansandes genom livet... allt som oftast på de där förrädiska taggarna men vid sällsynta tillfällen på sköra blomblad. Jag funderade på att stanna hemma och sura ikväll, sitta inträngd i ena soffhörnet med avstängd tv och överrösta regnblåsten med tycker-så-vansinnigt-synd-om-mig-själv-gråt. Men jag tog mig i kragen och gick ut och dansade! Fan vad gott det var. Och vad pigg man blir.

Mer dans åt folket.

Smärtsusningar, obehagliga stirrande läkare, mensröda värktabletter, suddigt synfält, oåtkomliga sjukgymnaster, inget anställningsavtal = ingen sjukersättning. Får inte gå till min massör den-enda-som-kan-ta-bort-det-onda-Martin "för han kan göra det värre". Det kan inte bli värre än så här! Är det nån gång i livet jag vill vrida klockan tillbaka så är det nu. Jag skulle aldrig åkt från Norrköping utan att ställa den enda frågan jag vill ställa (men inte vågade utan ställde tusen andra istället) då hade jag inte varit så ledsen och frustrerad över att behöva åka därifrån när jag satte mig i bilen och då hade jag inte heller kört så hetsigt. Jag är en idiot.