PocketDream

Den här måndagen är en av de tyngsta jag någonsin upplevt och jag kommer aldrig glömma bort den här måndagen. Det här är dagen då vi begravde min svägerskas lilla flicka, Saga. Hon dog i mammas mage på julafton. Fyra dagar innan beräknad födsel.

Jag vet, det är ofattbart, och jag kan inte förstå hur man som förälder orkar leva vidare efter en sådan händelse.

 

Begravningen var så vacker, borgerlig och i ett litet kapell längst in på stans största kyrkogård. Vi satt i halvring runt den lilla vita kistan. Fyra av vännerna berättade om sina vackra minnen av graviditeten med Saga och om sina förhoppningar och fantasier om hur livet skulle ha blivit för henne.

Det finaste var när begravningsförättaren läste upp ett brev som svägerskan skrivit till sin dotter. Hon skrev om de nio månader som de var tillsammans, om resor, fester, veckorna på torpet, konserter och kalas. Om våren, sommaren och hösten. Men framförallt om vardagarna, då Saga alltid fanns i hennes tankar. Hon berättade att hon brukade längta hem för att få vara ensam med sin Saga. Hon brukade sjunga och prata med henne, liggandes i sin soffa. Åh det var så sorgligt, men ändå så vackert. Saga var ett otroligt efterlängtat barn. Så mycket kärlek och saknad som finns.

Och så var det lite musik. Min sambo och hans bror, med varsin gitarr och röst, spelade först denna och sedan den här.

Sitter vid symaskinen med mitt senaste projekt. Utsikten gör arbetet ungefär 14 gånger lättare.

 

Jag är i himmelriket just nu. En timme av hysteriskt skrattande var tydligen det enda som behövdes. Johan Glans World Tour of Skandinavien är det bästa jag sett sedan Mora Träsk alltså. Eller jag vet inte, men underbart var det i alla fall. Funderade faktiskt på att, så fort vi kom ut, gå direkt och köpa biljetter även till föreställningen efter =)

 

Jag har fyra radiofavoriter- Plånboken, Odla, Språket och Meny. Alla ligger på P1. Det jag bland annat älskar med P1 är att jag slipper pubbe-språk och usel musik. Känner jag plötsligt för pubbespråk och usel musik, byter jag till P3.

 Något som jag inte brukar lyssna på är Ring P1, jag får aggressionsklåda av alla idioter som ringer in och klagar på helt bisarra saker. Men den här veckan håller Belinda Olsson i programmet! Hon uppmanar kvinnor att prata lika länge som gubbar, och dessutom drar hon till sig ett visst klientel som ringer in, nämligen unga feministiska män. Det är så kul att lyssna på dessa oförstörda unga röster som upphöjer jämställdhet och veganism. Jag blir glad och lite rörd.

Förresten är det härligt att det är så oväntat högt i tak på P1. Hörde just författaren och matfanatikern Mons Kallentoft orera i just Meny om både kukar och orgasm. Ett av de bästa avsnitten av Meny på länge!

Jag köpte några bakformar. De är så söta, som små praliner som man vill samla och ställa på rad. Jag kunde inte motså att köpa formarna och när jag öppnat paketet så kunde jag inte motstå att baka något i dem heller.

 

 

..måste magen ha medan man planerar viktiga saker.

 

 

 

 

Årets bästa fynd hittills. En rosa ranunkel för en tjuga på Bangatan. Den är som en hermelin bland katterna eftersom huset fortfarande är fullt av julblommor, men det får gå. Jag flyttar med mig den runt i huset så jag kan titta på den hela tiden. Den är som ett löfte om våren. För övrigt har jag bytt utseende på den här sajten för första gången. På sex år. Det är nästan så jag beundrar min uthållighet.

 

 

 

 

Något som jag tycker är fantastiskt lyxigt, är att gå ut i hallen tidigt på morgonen och plock upp en slät, färsk morgontidning från golvet. Åh! Det är ju så härligt. Miljövidrigt javisst, men äger man ingen bil, till exempel, så tycker jag man kan unna sig. Ja. Och dyrt behöver det inte heller bli! Med tidningskungen så har varenda fattiglapp råd att unna sig lyxen av en härlig morgontidning. Sex veckor med DN, sex veckor med SVD, en månad med GP och sedan börjar det om.

Den här julen var fantastisk och underbar ända fram till julafton, som det brukar vara. Den där känslan av förväntan, det är den bästa stämningshöjare som finns. Efter julafton dalar den och man kan slappna av i stället och äta upp allt julgodis och kolla på alla filmer man inte inte hunnit med än.

 Men den här julen stannade av helt och hållet på juldagens kväll. För då fick vi ett samtal från sjukhuset och svägerskan, som berättade att barnet hon hade i magen, som skulle födas bara tre dagar senare, hade dött. Då stannade tiden. Vi hälsade på henne några dagar senare när barnet var ute. Vi fick se bilder på flickan som inte fick leva och försökte trösta, men vad säger man som kan göra det bättre?

 

Runtomkring oss delas det ut nyårslöften till höger och vänster. Jag har funderat på nyårslöften, om det är något av värde eller inte. Varför ska man försöka bli en bättre människa just till nyår? Varför inte försöka varje dag? Men jag orkar inte försöka, varje ny dag, har jag kommit fram till. Så då ger jag det åtminstone ett allvarligt försök till årsskiftet, då motivationen står på topp. Jag har lovat mig själv två bra grejer- börja springa, och hitta ett fast heltidsjobb som jag trivs fantastiskt bra med.