PocketDream

Inte nog med att man man måste gå upp mitt i natten och slå på lyset för att det ska ha kommit upp i full styrka lagom tills väckarklockan ringer. Eller att man ser ut som en grön padda när man står framför spegeln badandes i det där ljuset. Eller att man blir stressad och sjuk av flimret.
Nu riskerar man kvicksilerförgiftning också.

Enligt Studio Ett är det ett måste att öppna fönstret och lämna rummet om man råkar slå sönder en lågenergilampa och inte gå tillbaka på minst 20 minuter. Efteråt ska man inte dammsuga upp resterna för då kan kvicksilvret spridas i hemmet (istället ska resterna försiktigt sopas upp och läggas i en tät burk och direkt lämnas på station för miljöfarligt avfall). Ändå påstår entusiasterna att kvicksilverutsläppet kommer minska i och med en utbredd användning av lågenergilampor.

Jag skiter i alla snusförnumstiga som hävdar att rätt använd är lampan mer än ändamålsenlig. Det hjälper inte mig. Jag är en olyscksfågel och slår sönder saker hela iden. Inga lågenergilampor för mig. I alla fall inte förrän kvaliteten har ökat så mycket att jag med mina ljuskänsliga ögon inte kan se någon skillnad mellan en kvicksilverlampa och en glödlampa. Men så var det ju det där med kvicksilvret också. Kanske kan man börja tillverka höljet i tålig plast?

Jag har gillat Annika Norlin ända sedan hon sommarpratade förra året. Hon lät som en sån där som man skulle kunna vara vän med hela livet.

Har lyssnat extra mycket på alla hennes skivor de senaste veckorna och dagens kulturkaka får bli P3 Live Session med Hello Saferide. Att höra hennes röst är som att få sätta tänderna i en apelsin efter att ha levt på choklad i tre veckor.

Det första jag såg när jag nappade åt mig en metro på hållplatsen (som jag alltid gör för att läsa platsannonser och för att killarna ska få lösa korsord på lunchen) var det här:

"Om du röker på och bor i Göteborg,
kom till mitt torg,
och handla från mig din hasch,
för jag behöver din cash"

Det är alldeles sant. Göteborg har sin egen knarkpoet. Och han bor på MIN ö! Fast lite längre ut förstås.

Jag log i mjugg hela vägen till jobbet.

Electronic "Twisted Tenderness"
Jävligt bra.

Dagens kultur:

Låt den rätte komma in. Filmen alltså.



Godnatt och låt inte vampyrerna sätta tänderna i dej.

Hej och hå, överjävlig smärta hela helgen lång. Så att man ser stjärnor. Pepprat mig själv med tabletter, zongel, tigerbalsam, flitigt stretchande och liggande på rygg med ispåse bakom nacken/ryggen (såå otroligt skönt). Jag biter ihop och slätar ut ansiktet. Skiten ska inte få göra mig rynkig i förtid.

Kulturkaramellen: Dokumentär (på svt i kväll) om konstnärerna Sigrid Hjertén och Isaac Grunewald.

Köpte ytterligare tre vita hyacinter på väg hem, älskar de små blomlökarna och de är ju sjukt billiga nu när ingen vill ha dem längre. Utom jag då förstås. Såg ängeln Julia Dufvenius med unge på spårvagnen, de hoppade av vid Brunnsparken. Hon är en sådan man känner igen t.o.m bakifrån.

Jag kände att det här med pälsincidenten höll på att äta upp mig inifrån, jag kunde bara inte låta det vara, så jag skrev ett brev till Isabella "Jag tror inte på bistånd" Löwengrip. Skrev så enkelt och tydligt som möjligt för att budskapet skulle nå fram. Om brevet når henne och hon faktiskt är läskunnig och är villig att ta det till sig, så vet jag ändå inte om hon förstår, eftersom det verkar som om hon (utan att själv vara medveten om det) inte hyser empati i lika stor utsträckning som medelsvensson.

Hej BlondinBella. Jag anar att du har fullt upp med dina juridikstudier och inte är intresserad av mer kritik gällande ditt pälsintresse, men det här är viktigt, så jag ber dig lägga en minut på att läsa.

citat av BlondinBella publicerat i kvällspressen:
"– Det är pälsanvändandet jag får mest kritik för på min blogg. Men päls är väl ingen statussymbol direkt, utan tittar man tillbaka i tiden, till finska vinterkriget, så har päls alltid varit ett plagg. Att enstaka individer bär päls är nog inte rätt väg att gå om man vill lösa problemet om djurrätt."

BlondinBella. Det finns ingen logik i ditt resonemang. Du bär och visar upp dina pälsar i syfte att höja din status (du gör ju t.o.m tummen upp). Sedan påstår du att det "inget betyder". Bullshit. Utseendet är ju allt för dej. Om du bara hade päls på dej för att det är ett plagg att klä sig i, kan du lika gärna klä dig i basicplagg från någon miljömedveten linje, tex Camilla Norrbacks. Men nej, sälpäls ska det vara, annars finns risk att läsarsiffrorna (dvs inkomsten) sjunker.

Och. Bara det faktum att du ser dej själv som en "enstaka individ" i den stora massan är ett tecken på ditt bristande omdöme. Är du så skrämmande omedveten om vilken makt du har att påverka? Är du bara ett barn som kan härja fritt och styra och ställa som du vill i bloggvärlden? Väx upp. Ta ditt ansvar och föregå med gott exempel! Världen behöver inte fler pälskonsumenter.

(Att du sedan spyr galla över KarBertil på självaste julafton - många med mig skulle kunna dräpa dig för den salvan, men i min värld är det snäppet värre att göra tummen upp iförd en blodsmittad pälsmössa.)

Vänliga hälsningar PocketDream

Det är fredag och jag är ledig! Solen lyser och det känns svårt onaturligt att stanna inne, men nu har jag ett kasst knä och kan bara gilla det jävla läget. Så vad gör man. Ritar mönster till en ny jacka såklart! Har en bit grön sammet som luggit och mognat några år, det kanske är dags att sätta saxen i den nu.

Jag kan till och med jobba några timmar, tog hem en pärm med hela förra årets statistik som ska sammanställas, så om jag bara fixar Office på datorn så har jag något att bita i.

Ikväll ska jag kolla på Let´s Dance för Kitty är med. Kitty är solen på min himmel. Härliga människa.

Kulturkakan får bli Morrissey med nya albumet "Years of Refusal". Sött o säljande omslag. Lyckliga unge.

Jag vill ha nya glasögon.

Dagens kulturkick: The Sundays "Reading Writing and Arithmetic".




Nionde spåret  My Finest Hour är rysligt fin.

Kalv- och spenatbullarna från igår är fantastiskt nog ännu godare idag. Imorgon kommer jag rulla fram med gröna blad utstickandes ur öronen.

Mitt nyårslöfte: Inta en ny och frisk kulturdos varje dag. En film jag inte sett eller en skiva jag inte hört, t ex.

Idag blev det Linas Kvällsbok som frukostkultur.

Jag vet mycket väl att man inte ska skratta åt sjuka djur, speciellt inte ljuvliga små knyten till katter, men jag är en satans sadist. En gång för alla. Döm själva: Kolla in lilla Ciders epilepsiattack.

Sedan ska jag sluta sova mer än 7 timmar per natt. Man blir bara tjock.

Julpussar och stjärnsmällar.