minnesbilder
Jag cyklar hem som vanligt (cyklar oftast om jag inte tar bussen eller får skjuts med A), det blåser, milt, inte sådär häftigt och obehagligt, lite vatten stänker mot ansiktet. Jag har sandaler, för i morse bestämde jag att nu måste jag få lite mer färg på fötterna så de matchar mina solbrända händer...
Ingen sol i sikte. Såklart. Småfryser om fötterna men trampar på.
Då slår ett minne ner som blixten. Sval, mulen sommardag 1984 (eller nåt sånt). Trampar runt i gräset med bara fötter hos nån av mammas vänner. Mitt på gräsmattan en liten rund plastbassäng, illa uppblåst i pastellfärger. Halvfull med varmt ganska äckligt vatten, sådant som vattnet blir när många barn varit i och doppat ändan. I botten på bassängen ett tunt lager sand, odefinierbara kvistar och korta strån av gräs. Jag är barn. Ett barn som försöker låta bli att titta ner i bassängen, rädd och äcklad av det som ligger på botten, drar handduken hårdare runt magen - nu är leken slut. Tittar bort mot den öppna altandörren, därinne väntar påklädning och servering av middag... värmen sprider sig i magen.
Så är minnet borta. Tillbaka på cykeln, på väg hem från jobbet. Märkligt men ändå rätt fantastiskt, dessa små blixtnedslag från tidigare i livet, som från en annan värld.
Ingen sol i sikte. Såklart. Småfryser om fötterna men trampar på.
Då slår ett minne ner som blixten. Sval, mulen sommardag 1984 (eller nåt sånt). Trampar runt i gräset med bara fötter hos nån av mammas vänner. Mitt på gräsmattan en liten rund plastbassäng, illa uppblåst i pastellfärger. Halvfull med varmt ganska äckligt vatten, sådant som vattnet blir när många barn varit i och doppat ändan. I botten på bassängen ett tunt lager sand, odefinierbara kvistar och korta strån av gräs. Jag är barn. Ett barn som försöker låta bli att titta ner i bassängen, rädd och äcklad av det som ligger på botten, drar handduken hårdare runt magen - nu är leken slut. Tittar bort mot den öppna altandörren, därinne väntar påklädning och servering av middag... värmen sprider sig i magen.
Så är minnet borta. Tillbaka på cykeln, på väg hem från jobbet. Märkligt men ändå rätt fantastiskt, dessa små blixtnedslag från tidigare i livet, som från en annan värld.
