my cool, and i cant take it off
Gnugga er i ögonen för nu serveras bloggens första och sista fashionreport. Jag tänker inte ge mig på att objektivt spegla what´s hot and what´s not, utan bara skylta med vad jag i djupet av mitt oroliga hjärta inte klarar mig utan nu när det är hög tid för gatsopning, fåglkvitter, spring i bena, gröna knoppar och VÅRSOL. Få stunder i livet är lika genuint härliga och efterlängtade.
Igår var det dags! Jag plockade mina nya styva Converse ur kartongen, gröna som smaragder. Snörde dem runt fötterna och tog dem med på promenad. Så hände nåt. Det började hagla. Solen sken, det kändes varmt i luften och det seglade stora vita korn ner från himlen och lade sig tillrätta i lockarna. Aprilväder! Vår på riktigt snart! Jag minns inte att jag varit så glad sen min syrras konfirmation då Håkan sjöng i kyrkan om gårdakvarnar och skit. Eller kanske då jag stod på perrongen i smällkalla januari med mitt nya körkort glödande i handen, på väg för att visa upp det för alla jag kände.
Titta...
Och så några andra skönheter som det kunde ha blivit om det inte var för de gröna. Kolla skorna med figurerna som gör att man kopplar till Mews 156video:
De kommer från jeremyville som också gör illustrationer på longboards, t-shirtar, gitarrer.
Kul att Converse släppt en sko av Camilla Engman. Hennes Rödluvan (eller Little Red Riding Hood) är svinsöt och känns som mitt i prick. Svenskare än så här blir det inte med de röda fåglarna och barrträden. Men tittar man för nära får man helt plötsligt otäcka Hard Candy -vibbar. *Ryys*
Vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till illegal kopiering av skyddade mönster som det sägs att Converse gjort sig skyldiga till genom att släppa dojan ovan på marknaden. Men den är klart bärbar!!
Som att sätta kronan på verket, vore det att få dra på sig den guldiga brokaddrömmen med stjärnan och ränderna doppade i dyrt rödvin. Jag fick syn på den här för ett år sen första gången, redan då var den slut i min storlek. (Att vara en 38 är en förbannelse.) Sedan dess har jag sett den lite överallt - på lyckliga fötter på gatan, på tradera, t.o.m i mosters garderob. Men aldrig i min storlek.
Nån bloggare (vet inte vem) som haft väldigt roligt med papper och färg :)
Självklart kan jag inte avsluta min lilla krönika utan att kasta in en kaksmula av signaturfärgen. Finns det nåt vackrare än dimmig solblekt lavendel? Nej. Och denna sko med hjärtan i prickar har en särskild plats reserverad i garderoben.
Som om det överhuvudtaget skulle vara nödvändigt, har jag rättfärdigat varför det skulle vara ok att lägga månadens sista hundralappar på de här skorna.
Ses ute på grusvägen. Glöm inte solisarna, räkna med att bli bländad.
